Hur ska man går till väga och ansöka om att få och för att få hit mina barn som är kvar i deras hemland och som inte är och finns i Sverige idag?

Hej!

Jag och min sambo Marilyn undrar hur man går tillväga för att få hit hennes barn som är kvar i Filippinerna?

Marilyn är svensk medborgare och har bott här snart 4 år. Vi har bra socialt liv med fasta jobb båda två och bra bostad (5:a, 125 m2).

Hennes barn har tidigare tagits om hand om av hennes mamma och pappa. Men eftersom båda avled under våren/sommaren, så är vi nu angelägna att få hit barnen så snart det går. Barnen är 15, 18 och 19 år gamla.

Hur går vi till väga och vad tycker ni vi skall göra först?

Alla viktiga dokument och papper har vi ordnat och skannat in men vi är osäkra på vart vi skall börja och vilka vi skall prata med.

Tacksam för svar och hjälp.

Mvh Matte & Marilyn

Hej Marilyn och Matte

Bra att ni har förberett er så noggrant och bra.

Det är Migrationsverket som ni skall vända er till här och detta går under kategorin anhöriginvandring.

Ni kan göra och fylla i hela ansökningsprocessen angående anhöriginvandring på Migrationsverkets hemsida här.

Men ni får räkna med att det extremt långa handläggningstider på Migrationsverket nu. Med tanke på den flyktingkatastrofen och flyktinganstormningen som har varit den senaste tiden och under hösten år 2015 till Sverige.  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur stort underhållsstöd har jag rätt till retroaktivt enligt försäkringskassan och lagen om underhållsstöd för och till mitt och mina barn?

Hej

Jag har fått pengar från Försäkringskassan fram till juni 2015 för vår gemensamma son. Sonen är född 960911.

Han tog studenten juni 2015 men med anledning av sjukdom under våren fick han studera in några ämnen under hösten på samma gymnasium som han gick tidigare. Nu läser han på universitet.

Jag visste inte om att han kunde få underhållsstöd från FK tom december 2015. När jag nu frågar FK säger de ja 1 månad retroaktivt. Den månaden har min son sökt.

Jag har talat med hans pappa, han vägrar betala för juli - november 2015.

Jag har nu läst lite och kommit fram till att föräldrabalken säger något annat.

Jag har också insett att jag har fått betalt för mycket, och funderar på att stämma retroaktivt i 3 år tillbaka, och vilket jag kan göra för det finns tydligen inga processuella hinder för det.

MEN HUR GÖR JAG?

Hur mycket kan jag stämma honom på?

Nedan är våra taxerade inkomster från Skatteverket.

Hans årsinkomst var:

XXXXX år XXXX

XXXXX år XXXX

XXXXX år XXXX

och min årsinkomst var:

XXXXX år XXXX

XXXXX år XXXX

XXXXX år XXXX

Tacksam för er hjälp.

Nina

Hej Nina

På försäkringskassans hemsida här kan du fylla i webbformuläret och enkelt få uträknat hur mycket underhållsbidrag som är det korrekta och det rätta och som skall ha betalats.

Samt om ni inte kommer överens frivilligt om en uppgörelse angående betalningen av hur stort underhållsbidrag som skulle ha betalas retroaktivt.

Så får du vända dig till tingsrätten och stämma din sons och barnets far samt pappa. I stämningsansökan till domstolen får du kräva honom på det retroaktiva underhållsstödet, och som du nu har kunnat räkna ut enligt försäkringskassans egen uträkningsmall rörande underhållsbidragets storlek, och blir det som du nu anser med vilket belopp som underhållsstödets storlek skall anses vara, och detta då baserat utifrån på dem inkomst- och kostnadsuppgifter som du har fyllt i på försäkringskassans underhållsbidrags uträkningsformulär på deras hemsida här.  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur skall man delar upp sakerna i bohaget och egendomen vid en separation efter ett ha varit i ett samboförhållande som sambos?

Hej

Jag har en fråga gällande separation från min sambo.

När jag flyttar ut från hans hus. Kan jag ta med mina saker som jag har köpt för mina egna pengar t.ex. tv apparaten som står på mig. Möbler och husgeråd som jag hade när vi flyttade ihop i hans hus.

Vi har separerad ekonomi. Så hans pengar är hans och mina pengar mina. Hur går man tillväga på bästa lagliga sätt?

Mvh
Camilla

Hej Camilla

Enklast är att man tar ett A4 papper delar in det i tre kolumner med rubrikerna din enskilda egendom, vår gemensamma egendom, och min enskilda egendom. Sen skriver man upp allt bohag och husgeråd som finns i den gemensamma bostaden under respektive rubrik, och eftersom vem som har betalat för den, och som kan styrka detta med kvitto.

Det som man inte kan styrka med kvitto, eller som man inte kommer ihåg eller vet vem som har betalt för det. Skriver man upp i mitten spalten och då under rubriken ”vår gemensam egendom”. och som sedan skall delas lika emellan sambo parterna.

Blir man inte överens om hur man skall dela den gemensamma egendomen, så får man värdera den och sen får man försöka dela den utifrån att var och en part får ta en sak i tagit tills att allt på listan med ”vår gemensamma egendom” är upp delat mellan parterna.

Man kan även tänka sig att efter att ha värderat den gemensamma egendom. Lösa det genom att man välja att köpa upp och ut saker ifrån den andra parten, och då blir det ju till halva priset av vad värderingsvärdet är.

Blir man inte överens om hur det skall delas så får man gå till domstol och stämma motparten, och kräva att den egendom som man anser tillhör den stämmande parten skall överföras till ens berättigade andel av egendomen.

Finns det ett samboavtal tecknat mellan parterna så är det detta som gäller och som man skall följa när man delar upp bohaget och egendomen mellan samboparterna. 

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Varför får och har jag inte rätt till föräldrapenning av försäkringskassan när jag har både arbete och uppehållstillstånd i Sverige?

Hej

Min man ansöker permanent arbetstillstånd sedan 18 månader och han väntar på ett beslut. Jag vet inte hur länge man behöver vänta.

Jag jobbar heltid nästan 3 år tillbaka, och jag är mamma ledig nu eftersom min son är 4 månader gammal.

Men jag fick ett brev av försäkringskassan nu och dem sa att jag inte har uppehållstillstånd. Därför får jag ingen föräldrapenning.

Men frågan är vad ska jag göra nu? Jag kan inte börja jobba när min son är så liten.

Tack så mycket

Sumi

Hej Sumi

Din man får ingen föräldrapenning eftersom han inte har ett beslut om att han har fått ett permanent arbetstillstånd i Sverige ännu. Det kan ta upp till flera månader på grund av den extrema antalet asylsökande som har kommit dem senaste månaderna till Sverige, och som har gjort att Migrationsverket är helt överbelastat med arbete just nu på grund av detta.

Varför du inte får någon föräldrapenning är däremot underligt? Eftersom du skriver att du har ett arbete 3 år tillbaka i Sverige.

Vad du får göra är att du kontaktar Migrationsverket och begär att få en kopia och utskrift på att du har ett giltigt arbetstillstånd i Sverige.

När du har fått detta intyget av Migrationsverket om att du har ett giltigt arbetstillstånd i Sverige. Så får du skicka det till Försäkringskassan och då till den handläggaren som har hand om ditt ärende rörande din föräldrapenning.  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Är en väntetid på 22 månader till Migrationsverket angående ansökan om uppehållstillstånd en rimlig handläggningstid enligt förvaltningslagen?

Hej

Jag har fråga om migration. Min fru har lämnat ansökan om uppehållstillstånd 2015-04-20. Det har gått 9 månader utan svar från migrationsverket. Jag har ring flera gånger och fått svar att väntetiderna är upp till 22 månader.

Min fråga är. Finns kanske lag som tolkar säger vad väntetiderna får vara eller kan migrationsverket göra vad dem vill?

Att vänta 2 år att min fru ska få uppehållstillstånd är orättvis.

Vad tycker ni och har ni något tips?

Tack för hjälpen .

Ahmed

Hej Ahmed

Enligt förvaltningslagen som Migrationsverket omfattas av, så skall ett ärende handläggas så skyndsamt som möjligt.

Normalt sätt kan inte 22 månaders väntetid på att handlägga ett ärende anses som skyndsamt i förvaltningslagens mening.

Men med tanke på den senaste tidens antal flyktingar som har kommit till Sverige och som nu söker uppehållstillstånd. Så får man räkna det som någon form av undantagstillstånd ifrån förvaltningslagen för Migrationsverket, och detta avseende dessa långa handläggningstider som råder nu.

Vad man kan göra att man stämmer Migrationsverket i Länsrätten för dem långa handläggningstiderna.

Vad vi tycker om dem väldigt långa handläggningstiderna på Migrationsverket är inte en juridisk fråga, utan en politisk fråga som du skall vända dig till och ställa till våra politiker i riksdagen.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Kan man göra en fastighetsöverlåtelse och får den registrerad hos Lantmäteriet genom att lösa ut en före detta sambo genom ett bodelningsavtal mellan parterna?

Hej

I samband med en separation fick jag rådet av min bank att vi skulle göra en bodelning och INTE en köpehandling på huset där jag har löst ut min få sambo.

Banken har taget på sig att ombesörja lagfarten.

Nu fick de tillbaka med ett avslag som bygger på att jag, som från 2001 blev lagfaren 100% ägare då min hustru gick bort. 2012 köpte min före detta in sig till halva marknadsvärdet. Pengar som hon nu fått tillbaka plus hälften av renoveringar som gjorts under tiden.

På lantmäteriet säger man att förutsättning för bodelning är att fastigheten köpts gemensamt och att det som kan göras är att skriva en köpehandling eller ge bort som gåva.

Hur ska jag förfara så det blir rätt? Gäller förutsättningarna i bodelningen fortfarande? Tacksam för ett svar.

Håkan

Hej Håkan

För det första eftersom det är banken som givit dig ett felaktigt råd och hjälp i detta ärendet. Samt att dem har välutbildade jurister som borde kunna klara av att ge dig helt korrekt information. Gör att vi nu rekommenderar dig med att vända dig i första hand till Banken, också får dem ta sitt ansvar kostnadsfritt och ställa till rätta med det som dem nu har rört till, och detta på grund av deras felaktiga råd och hjälp till dig.

Men det är helt riktigt som Lantmäteriet har skrivit till dig. Om att det kan bara ske en ändring av ägandet till fastigheten och på lagfarten genom en köpehandling eller genom ett gåvobrev mellan er två.

Och som du beskriver det här ovan så bedömer vi det som att bodelningsavtalet skall anses gälla mellan er fortfarande, och för hur det hela skall delas upp mellan er båda. 

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Vad händer om man övningskör privat utan körkortstillstånd och godkänd utbildning samt tillstånd som övningskörnings handledare?

Hej

Så här är det: Jag har blivit kallad till tingsrätten för olovlig körning.

Jag är 18 år gammal och en helt vanlig student. Detta skedde när jag övningskörde med en familjevän och jag hade tillstånd till att köra, men han saknade tillstånd att vara min handledare.

Detta visste jag ingenting om och nu är jag kallad till tingsrätten. Vad kan jag göra och vad kommer att hända?

Oscar

Hej Oscar

Du är kallad till en rättegång där man kommer att pröva om du skall anses ha kört olovligt med bil. Detta eftersom din handledare inte haft utbildning samt tillstånd att övningsköra med dig.

Klicka på länken här för att se och få mer information om hur en rättegång går till.

Den som skall vara din handledare skall ha både utbildning och tillstånd för att få lov att övningsköra med en person som vill övningsköra med olika fordon.

Se länken här för vad som krävs föratt bli och vara handledare vid övningskörning av fordon med enelev.

Blir du nu fälld för att du har kört olovligt. Så kommer du att få böter samt en anmärkning i straffregistret, och detta gäller om du inte tidigare är straffad. Om du är tidigare straffad kan det bli andra och strängare påföljder.

Samt att efter rättegången kommer transportstyrelsen att göra en bedömning av hur allvarlig din olovliga körning anses vara. Då riskerar du att få ditt övningskörnings körkortstillstånd indraget av transportstyrelsen på grund av den olovliga körningen, och ut i värsta fall kan dem även belägga dig med en spärrtid, så att du inte få något nytt körkortstillstånd under denna spärrtiden.

Gjort är gjort, och det är inte mycket du kan ändra på det som har hänt nu tyvärr.

Det ända du kan göra nu är att lära dig av dina misstag inför framtiden, och att det är super viktigt att ha och att du alltid kontrollerat alla lagar och regler, och detta innan man börja gör något så att man inte bryter mot några lagar och regler när man gör det.

Se även länken här för dig som villövningsköra med olika fordon som elev, och vilka regler det är somgäller.  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Kan kronofogdemyndigheten mäta ut mina egna spar pengar för min mans skulder som han har hos kronofogden?

Hej

Jag har en fråga. Min man har skulder hos kronofogden. Jag jobbar heltid och om jag spar lite pengar på mitt konto. Kan kronofogden ta ut pengar från mitt konto för min mans skulder?

Tack så mycket
Ami

Hej Ami

Nej, kronofogden har inte rätt att ta ut dina pengar från ditt konto och använda dem för att betala din mans skulder som han har hos kronofogden.  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Vem har rätt att ta del av tillgångarna i dödsbo och vem skall upprätta bouppteckningen om den döde har mindre än ett halvt basbelopp i tillgångar?

Hej.

Har en gammal vän som jag hjälpt med att handla o skicka in hennes räkningar ...hon har inga anhöriga o har varit gravt alkoholiserad o sålt allt av värde ....innan jag kom in i bilden ....

Men nu när hon avlidit dyker det upp gamla vänner ,o tror att hon har pengar ...o fattar inte att hon inte har något ....dom har varit inne o rotat i hennes boende på ålderdomshemmet o anklagar folk för att ha tagit porslin o ? …men jag vet att hon gav allt till secondhand när hon flyttade till detta boende …

Min fråga vad har dom för rättigheter ...tycker dom bär sig hemskt åt ...för dom skulle ha saker till sina barnbarn ...när dom kände henne levde hon ett rikt liv ...sen drack hon sig till en stroke ..o låna pengar av allt o alla ...det känner dom inte till o tror inte på ...så nu skulle dom kolla kontoutdrag mm mm ...får dom verkligen göra så ....

Mvh Marita

Hej Marita

Det är den som är bouppteckningsman som har hand om att samla in alla uppgifter om vilka tillhörigheter och ekonomiska till gångar i ett dödsbo, och sammanställa dem till en bli en bouppteckning.

Dem ända som har rätt att ta del av bouppteckningen och måste godkänna denna är dem som dödsbodelägare i dödsboet.

Alla andra har inget med dödsboet att göra och inga lagliga rättigheter att vara där och ta eller begära en massa.

Har dödsboet mindre tillgångar totalt sett än ett halvt basbelopp, så kan man begära en förenklad dödsboanmälan, och då vänder man sig till kommunen som gör denna och upprättar en förenklad dödsboanmälan över dödsboet.  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

När och hur kan man får ta med sig sakerna som finns och ingår i ett dödsbo, och vem ärver efter ett avlidet syskon som var bröstarvinge i syskon skaran efter den avlidne?

Hej!

Jag tänkte fråga ett par saker angående ett dödsbo.

Fråga

1. Får man ta ut saker ifrån lägenheten innan det har gjorts en bouppteckning och ta med hem?
2. Om det är 3 syskon som ska dela men den ena syskonet är dött räknas hans son in i boendets saker? eller får han bara arvet som finns i pengar trots att han inte har varit här på 15 år?
3. Nu har en av dessa syskon tagit dyrbara saker och tagit saker utan deras vetskap hur gör man då?

Mycket Vänliga Hälsningar

Andreas

Hej Andreas

Svaret på din fråga är:

1. Att den som har hand om och kommer att ansvara för bouppteckningen. Skall anteckna vad som finns i dödsboet och dess bohag per dödsfallsdatum. Man gör det genom att göra en förteckning över dem tillgångar som fanns i dödsboet på dödsfallsdagen. Innan detta är gjort får ingen ta saker varken till eller ifrån dödsboet.
   Finns det saker som betingar ett större högre ekonomiskt värde. Så bör man anteckna dessa på en separat lista, och därmed få dem värderade av en expert på respektive område.
2. Om ett av barn till den som har avlidit är bröstarvinge och är avliden. Så blir det så att denna bröstarvingens eventuella barn tar över och ärver den redan nu avlidna bröstarvingens andel i dödsboet.
   Så i det här fallet blir det. Att sonen till den redan döda syskonet i dödsboet nu ärver och tar över denna andelen av dödsboet som den döda skulle ha ärvt.
3. Om någon arvinge tar saker eller förskansar sig olika fördelar, och detta på dem andra arvingars bekostnad. Så risker denna arvingen nu att bli helt lottlös i enlighet med vad som lagen föreskriver.
   Det innebär att om någon tar saker i ett dödsbo utan att har dem övriga arvtagarnas tillstånd. Så risker denne arvtagaren nu att mista hela sin arvsrätt och arvslott, och detta om övriga dödsbodelägare väljer att går till domstol och får saken av gjord med en begäran om att det bortkomna skall återbördas till dödsboet.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Kan man ingår ett äktenskap i Sverige genom ett fullmaktsäktenskap om man har en fullmakt med sig till och på bröllopet i från den ena partnern?

Hej

Vart vänder man sig för att gifta sig med fullmakt?

Vart får man tag i intyg och vilken religion som man tillhör mm?

Isna

Hej Isna

Huvudregeln

Grundregeln är att om ett äktenskap är giltigt i det land där det ingicks så ska äktenskapet också anses giltigt i Sverige. Enligt den tidigare lagen erkändes tvångsäktenskap om det fanns särskilda skäl. Enligt den nya lagen ska sådana äktenskap erkännas endast om det finns synnerliga skäl.

Fullmaktsäktenskap

I Sverige måste båda parter som vill gifta sig vara närvarade vid vigseln. I många länder kan dock människor ingå äktenskap genom att ge en fullmakt till någon person som kan närvara vid vigseln. Sådana fullmaktsäktenskap har tidigare erkänts i Sverige. Enligt den nya lagen ska fullmaktsäktenskap inte godkännas i Sverige om minst en av makarna vid tiden för vigseln hade anknytning till Sverige. Undantag ska kunna göras om det finns synnerliga skäl, det vill säga tydliga och mycket starka skäl för att erkänna ett sådant äktenskap. Exempel på fall då ett sådant äktenskap ska kunna godkännas är om parterna haft ett allvarligt och långvarigt förhållande och då båda två tillsammans, p.g.a. krig eller sjukdom eller liknande, inte kan närvara vid vigselakten. Det ska dock inte räcka med att båda makarna frivilligt har ingått fullmaktsäktenskap.

Eftersom det inte är möjligt att gifta sig med och genom en fullmakt Sverige. Så finns det alltså inga sådana fullmakter att tillgå på svenska. Utan så fall får man vända sig till respektive land och religion som tillåter sådana fullmaktsgiftermål.

Vilka religioner som godkänner och tillåter att man ingår ett äktenskap med och genom en fullmakt. Kan vi tyvärr inte svara på eftersom vi inte är och har några teologiska experter att till gå på området. 

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Skall man ansöka som familjemedlem om anhörig inresetillstånd och anhörig uppehållstillstånd när man är i Sverige eller ifrån sitt hem- och ursprungsland?

Hej

Min man har varit asylsökande i Sverige under den tiden som vi träffades, och gifte oss och jag blev gravid.

Vi kompletterade ansökan med graviditetsintyg och fick ändå avslag en månad innan beräknad födelse. Vi har överklagade flera gånger men fick avslag då, och Migrationsverket hänvisade till huvudregeln om att ansökan skall göras om anknytning via hemlandet.

Han ansökte från hemlandet i september 2015, och kom till Sverige på besöksvisum i december, och detta för att vara med mig och vår gemensamma son.

Vi vill nu ändra status på ansökan till inifrånansökan. Enligt lagen har vi rätt att göra det eftersom vårt gemensamma barn är svensk medborgare.

Migrationsverket varnar dock för detta, och vi är osäkra på om det är en bra idé? Kan vi bli nekade ändå? Är det värt att ta risken?

Vår son behöver sin pappa och vi vill inte vara isär! Snälla hjälp oss.

Med vänliga hälsningar

Maria

Hej Maria

Eftersom att huvudregeln är att man skall alltid ansöka som anhörig om invandringstillstånd för anhöriga till Sverige, och detta via den svenska konsulatet eller ambassaden och som finns i sökandes hem- och ursprungsland.

Plus att det är bara i undantagsfall som man kan och skall göra sin ansökan om anhöriginvandringsuppehållstillstånd när man redan är och befinner sig i Sverige.

Så blir vår bedömning och rekommendation blir exakt den samma som du redan har fått av Migrationsverket. Om att det är säkrare för er att inte ändra om er ansökan till en inifrånansökan.

Plus åker din man tillbaka innan visumet går ut. Så visare det på att din man nu respekterar dem svenska lagarna samt besluten. Detta kan vara i slutänden den avgörande droppen, och som gör att han kommer att få ett invandringstillstånd som anhörig till dig och er son.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Kan man får skadeståndsersättning utbetald till någon annans konto än till dem som är mina egna konton?

Hej.

Ska söka skadestånd hos JK då jag frihetsberövades under utredningen av ett brott. Jag släpptes senare då brott ej kunde styrkas.

Går det att få skadeståndet insatt på annat konto än mitt eget, t.ex. ett syskon med fullmakt från mig?

Tacksam för svar.

Kristoffer

Hej Kristoffer 

Ja, vilket konto du vill ha skadeståndet utbetalt till anger och bestämmer du helt och hållet själv, och det behöver inte vara ditt eget konto och som du nu vill ha dem utbetalda till.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Hur får man en gåva och ett gåvobrev med nyttjanderätt om att man få nyttja en fastighet ogiltigförklarat också man kan sälja av fastigheten?

Hejsan.

Jag och min familj har lite problem angående en person som nämns endast vid namn och födelseår i ett gåvobrev.

Ska försöka hålla mig kort..

Min mormor (en svensk författarinna) gick bort i April 2015. Hon gav min mor (hennes dotter) hennes hus i ett gåvobrev för 14 år sedan. I detta gåvobrev så nämns en punkt att det finns en person (som sol och vårade mormor) som i och med gåvobrevet ska kunna bo i mormors uthus så att säga till ett självkostnadspris när han är i Sverige. Det nämns inte vilken person vid det här namnet som det gäller. Utan endast ett namn och att han bor i Canada. Inget personnummer eller något sånt. Det står även i gåvobrevet att denna gåva INTE har något med förskott på arv eller så att göra. Utan det är en gåvorätt och slätt.

Min mor vill nu sälja mormors gamla gård (hennes egen gård sen 14 år tillbaka) eftersom dom inte har råd att underhålla den mm. Det finns många anledningar till att mina föräldrar inte vill ha den kvar helt enkelt. Då säger en mäklarjurist i Kalmar att det inte går att sälja gården eftersom att nästa köpare måste godkänna att denna punkt i gåvobrevet följs med till nästa köpare. Med andra ord att nästa köpare måste hushålla denna herre ( som vi fortfarande inte vet till 100% vem det är det gäller eftersom vi endast har ett namn)

Jag har gåvobrevet här, en kopia du kan få kika på för att kunna ge mig någon form av rådgivning vart vi ska vända oss.

Det är inte aktuellt i nuläget att köpa ut den här personen och vi vill hitta något sätt som gör att vi kan sälja gården helt enkelt. Att den här personen försvinner ur vårt liv.

Det låter i mina ögon helt absurt att min mor inte ska kunna sälja sin egen gård på grund av detta. I teorin så kan jag t.ex. då låta alla mina vänner och bekanta skriva in i gåvobrev till mig att när dom går bort så har jag tillgång till deras (gamla) hus. Så kan inte den som ärvt det sälja till någon om inte denna nästa godkänner att jag bor där.

Hur gör vi och vem kan man vända sig till bäst inom juridik för att få den punkten ogiltig. Eller hitta något form av vis som gör att vi kan sälja utan förbehåll. Nämner igen att denna punkt i gåvobrevet nämner INTE något personnummer eller adress mm. Utan endast ett namn och vilket land namnet bor i.

Jätte tacksam för rådgivning vart jag/vi borde/kan vända mig/oss.

Hälsningar

Jimmy

Hej Jimmy

Ja, det är som mäklarjuristen i Kalmar säger. Ni kan inte sälja fastigheten utan att ha upplyst om gåvobrevet, och att den nya köparen godkänner det.

Men vad ni kan göra är att vända er till den domsaga där fastigheten är belägen, och genom en stämning begära att domstolen ogiltigförklarar nyttjande rätten enligt gåvobrevet.

Vad som då sker är att när ni begär detta hos domstolen genom er stämning av motparten. Så måste domstolen kontakta motparten och söka honom på diverse olika vis, och om motparten inte infinner sig i till huvudförhandlingen i domstolen, så blir det tredskodom. Detta innebär att den part som inte infinner sig till domstolen förlorar målet.

I det här fallet så blir det er alltså er ståndpunkt som vinner, och ni får igenom er begäran om att motparten inte har längre rätt att nyttja fastigheten eftersom ni anser att gåvobrevet inte är giltigt. 

Vill ni anlita en jurist som oss här eller en advokatbyrå. Så skall ni söka efter en som är specialiserad på familjerätt och fastighetsjuridiska frågor.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Vad kan hända om en arvinge efter den första förälderns dödsfall och bortgång, väljer att avstår ifrån och avsäger sig sin arvsandelsrätt?

Hej

Sitter som respektive och ser på med häpnad på om hur liten man är i vårt samhälle. Om man inte har pengar.

Min man och två syskon är särkullbarn. Deras mor har gått bort nu, och mycket tidigare deras far. Mamman var omgift sedan minst 30 år. I det äktenskapet fanns ytterligare en son.

Mannen var tidigare delägare i en släktgård. Då fanns äktenskapsförord men då han sålde sin del ska detta ha upphört.

När nu bodelning skulle förrättas fick mannen frågan av bodelningsmannen om han ville ingå i dödsboet. Detta svarade han ja på tills han fick information om att då skulle hans tillgångar räknas in. Då sa han nej.

Nu är det hela klart och inga gemensamma tillgångar finns och någon försäkring tilldelades inte dödsboet. Dödsboet har tagit alla kostnader för bodelning och begravning.

Hur känns det? Var deras mamma inte värd något i deras äktenskap?

Då får de tre sönerna reda på att visst borde de få rätt att få mannen att ingå i dödsboet. Men då måste de överklaga och räkna med att oavsett vilket utfall det blir så får dem betala upp mot 30 000 kr.

Är detta inte fel i vårt rättssystem?

Lenavi

Hej Lenavi

Det här är inte en juridisk fråga, utan snarare en politisk fråga. Detta eftersom det är politikerna i Sverige som är beslutsfattare om vilka lagar skall finnas, och om hur dem skall vara utformade i Sveriges rikes land.

Men ibland kan det bli helt tokiga konsekvenser i vissa ärenden. Detta händer oftast när det är flera olika lagstiftningar som är involverade och konkurrerar med varandra i ett och samma mål och ärende.

Önskar du att man skall ändra på lagstiftningen. Skall du kontakta politikerna i riksdagen och upplysa dem om vad du anser är fel, och om hur du tycker det skall ändras och till att vara istället.

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.

Vad och när är en domstolstvist att anses som småmål, och vad innebär detta, och att man ingår en förlikning i en tvist och ärende?

Hej!

Jag behöver råd och information i följande situation och tar tacksamt emot gratis information och rådgivning.

Se våra svar i kursivstil här efter respektive av dina frågor här nedan.

Jag har efter samråd med Konsumentverket bestridit en hantverksfaktura. Beloppet som bestridits är ca 21 000 kr, dvs. under ett halvt prisbasbelopp, ett så kallat småmål.

Nu har hantverkaren anlitat ett ombud som uppmanar mig att betala fakturan inom ca 10 dagar, i annat fall uppges att jag får fortsätta bestrida fakturan och uppge orsaken till det. Nu blir jag i alla fall lite orolig vid tanken på om jag förlorar målet.

Vad händer om jag förlorar målet, hur mycket kan det antas att jag behöver betala? Av vad jag förstår då det gäller småmål så behöver man inte betala motpartens rättegångskostnader. Men visst får man betala för en av motpartens rådgivningstimmar samt motpartens ansökningsavgift till tingsrätten? Tillkommer något mer och hur mycket?

Det är helt riktigt som du skriver. Att i småmål om man förlorar så är maximala rättegångskostnad 1 timme och som man får betala. Den aktuella timtaxan ligger mellan 1500-1600 kr om man förlorar idag.

Kan motparten yrka på att allmänna regler ska gälla, dvs. att ärendet ej ska behandlas som ett småmål (i så fall kan det bli dyrare för mig om jag förlorar eftersom jag i så fall får betala motpartens hela rättegångskostnader med avdrag för rättshjälpstaxan)?

Motparten kan yrka på att det inte skall anses som småmål. Men eftersom inte grundbeloppet som ni tvistar om över stiger gränsen på ett halvt basbelopp är för ett småmål. Så lär knappast tingsrätten gå med och bevilja detta yrkandet.

Vad gäller vid en förlikning? Vem ska då betala ombudskostnader mm?, står var och en för sina kostnader?

En förlikning innebär att parterna gör en frivillig överenskommelse. Normalt blir det ett belopp mellan det som parterna i förhandlingen är villiga betala, och var en av parterna får står för sina egna rättegångskostnader som är eventuella ombudens arvoden.

Avgörande för min del är om jag ska fortsätta att bestrida eller ej är de rättegångskostnader som eventuellt kan tillkomma för min del om jag ej vinner bifall vid domstolen. Sedan förmodar jag att dröjsmålsräntan som tickar på på den obetalda delen av fakturan ökar min skuld vilket innebär att jag kan hamna över småmåls gränsen med tiden. Därför avser jag i vilket fall som helst att betala in någon tusenlapp till för att inte hamna över beloppsgränsen för ett småmål.

Det är kapital beloppet utan räntor och rättegångskostnader som av gör om det skall anses som småmål eller inte. Därmed finns det ingen anledning till och för dig att du skall betala in något och detta innan att ni har nått en förlikning eller att tvisten är avgjord av domstolen.

Med vänlig hälsning
Faktura bestridande  

Om du tycker att svaret på frågan var till nytta och hjälp för dig?

Då tar vi tacksamt emot en gåva av dig till utgifterna som vi har haft för den juridiska rådgivningen och hjälpen som vi har givit till dig här. Du lämnar ditt bidrag enklast på länken här.

Här hittar du alla dem eventuella avtal och kontrakt som du behöver.

Samt har du juridiska frågor som du önskar ett svar på?

Skicka in och ställ dina juridiska frågor till oss här på jurist@2b4y.com, så besvarar vi dina juridiska frågor med svar helt gratis åt dig här.